Gudrun var en av de kraftigaste stormar vi haft i Sverige och blev en referens eftersom konse- kvenserna blev så omfattande. Kombinationen kraftiga vindar och en mild vinter utan tjäle i marken skapade förutsättningar för rotvältor. 75 miljoner kubikmeter skog fälldes den
8–9 januari 2005. Det var dubbelt så mycket stormfälld skog som septemberstormen tog 1969. Skogsbolag och markägare hade ett omfattande arbete att få ut timmer, då det var stora risker för insektsangrepp på såväl fällda som friska träd. Gudrun visade på samhällets sårbarhet. Nästan en halv miljon hushåll blev utan ström.
De mest extrema vindarna i Sverige har vi vanligen under vintermånaderna. Stormar skapas ofta av kampen mellan kall och mild luft höst och vinter. Fjällvärlden har en särställning när det gäller extrema vindar. Detta dels för
att friktionen mot marken är liten, dels för att vinden kan kanaliseras av berg och dalgångar. Av samma anledning är det blåsigare till havs än över land. Den högsta medelvinden, genom- snittet under tio minuters tid, som uppmätts i Sverige är 47,8 m/s i Stekenjokk den 18 januari 2017. Den högsta byvinden som uppmätts var 81 m/s i Tarfala den 20 december 1982.
Om vi undantar fjällvärlden är vindrekordet 39 m/s i medelvind på Vinga den 5 januari 1976 samt byvindar på 43,0 m/s på Hanö den
3 december 1999.
Gudrun var i närheten av vindrekordet. Även om medelvinden ”bara” var 33 m/s, var den högsta byvinden 42,4 m/s. Bägge mättes på Hanö.
När marken är frusen eller torr står rötterna stadigare och träden knäcks någon meter
över mark istället för att falla med rotvälta. Monokulturer med jämngamla träd av samma slag, som dessutom vuxit tätt och därmed inte skapat stabila rötter, faller lätt offer för stor- mar. När röjningsarbetet är avklarat uppstår diskussioner om vad man ska plantera härnäst. Skogens långa omloppstider gör den sårbar för förändringar i klimat och väder. Men Sveriges stora antal skogsägare skapar också utrymme för många olika strategier att möta förändringar.
Add comment